Er der nogen som har erfaring med bundmaling fra Biltema?

Hej Preben. Personligt vil jeg aldrig selv tænke den tanke og bruge bundmaling der fra. Jeg har gode erfaringer med International som jeg vil anbefale.
MVH

Hej Preben
jeg har ikke prøvet bundmalingen fra Biltema, men se link, her er maling fra Biltema omtalt, der er også test hvor Biltema's bundmaling overrasker positivt.
Mvh

http://minbaad.dk/sejl/nyhed/archive/2011/06/april/article/godkendt-bundmaling-til-bundpris/

Der findes to slags hos Biltema.
en er kobberoxidbaseret, og en er zinkoxidbaseret.
Nogen som kan sige noget om disse to.

Tempo bådudstyr i Greve, har også en bundmaling som er billigere end de kendte mærker.

Jeg har brugt forskellige fabrikater bundmaling gennem tiden og har aldrig haft de storte problemer med begroning, kende tegnet for dem alle er at de indeholdte kobbe, jeg ville ikke havde den store betænklighed ved at afprøve Biltemas bundmaling, nogen kan måske nok affinde sig med den og andre er lidt mere konservativ hvad angår bestemte fabrikater, det link der henvises til er et forsøg på en sejlbåd og da er der den forskel at en sejlbåd er noget mere følsom på bunden end en motorbåd og en motorbåd har noget letter ved at sejle bunden ren for slim.
MVH.
Gert Bollerslev

Jeg kender nogle, der har købt bundmaling i ALDI, med fremragende resultat. Så prisen er ikke altid afgørende for, at kvaliteten er i orden.

Nu der skrives om bundmaling - er det ikke bare ærgeligt, at smøre/spraye bundmaling på nyt flot drev. Er der mon andre muligheder ?? har prøvet med siliconefedt (holdt en halv sæson)
Er der nogen som har en ide

Hej Carsten
Du har ret det er ærgeligt at malet et nyt drev, man vil jo gerne at det holder sig som nyt så længe som muligt, tidliger kunne man købe noget giftmaling til drev som var klar uden farve hvilket gjore at drevet så nyt ud i længere tid, af en eller anden grund(som jeg ikke kan huske) blev den maling fjernet fra handlen.

MVH.
Gert Bollerslev

Hempel laver en spray som er klar, til drev og propel
den hedder Hempel Prop Clear

Jeg har brugt og bruger biltemas hvide zink baserede antifouling til drev med meget tilfredsstillende resultat. Jeg har også en 28 fods sejlbåd jeg bruger til kapsejlads. Der har jeg altid brugt de dyre mærker men alligevel skal den op flere gange i løbet af sæsonen for at blive vasket i bunden. Min holdning er klar : Hempel, International, Jotun etc er kejserens nye klæder det gør ikke den store forskel , men det er der derimod på prisen.

Bruker hvit Biltema bunnstoff på oceanfarer Ser ingen forskjell på denne og f.eks. Hempel. Lite groe.

Hej Coronetvänner !
Jag upphör aldrig att förvånas över hur lite tid , intresse och även pengar som en del stolta båtägare av så fina båtar som Coronet är beredda att lägga på bottenfinishen. Men var och en gör naturligtvis precis som den vill och tror på !! Inga problem med det.
Alla må ha sin egen uppfattning, men många ser helt enkelt detta med bottenfärg enbart som en " utgift ", och arbetet med bottenfinishen som tråkigt och helt onödigt arbete , vilket jag iofs.sig kan förstå - Men med risk för att bli långrandig - så kanske jag kan ge en liten , liten, tankeställare med tanke på att ju högre fart en båt gör genom vattnet - desto större betydelse har finishen i botten
Jag har funderat mycket på detta..En som vet betydligt mycket mer om detta är en kille som heter Jimmy Hellberg och hans teser stödjer jag.
Frågar man runt så verkar de felsta vara överens om att en bra bottenfinish är viktigt om man vill minimera motståndet och därmed öka prestandan på sin båt. Men när det kommer till vad som är en bra bottenfinish så råder det väldigt delade meningar. Frågar man t.ex.. inbitna kappseglare om vad som är den bästa bottenfinishen brukar man oftast få ett och samma svar, våtslipat, med varierande teori bakom anledningen till detta. Vilken kornstorlek det skall vara på papperet varierar också, men mest vanligt är någonstans mellan P400 till P1200. Ibland har jag fått svaret att polerat är snabbast. Vem har rätt, vad är snabbast?

Det handlar om friktionsmotstånd även om vattnet inte glider mot skrovet som de flesta verkar tro. Oavsett hur blankpolerad och slät finish skrovet än har så kommer vattnet allra närmast skrovet alltid att stå helt still i förhållande till skrovet. Vattenmolekylerna här är som fastlimmade mot skrovet som alltså drar med sig ett tunt lager vatten. Ett friktionsmotstånd uppstår sedan mellan detta tunna lager vatten och nästa lager vatten som glider utanför, detta andra lager påverkas i sin tur av nästa lager o.s.v. ända tills fartskillnaden har utjämnats mellan vattenlagren. Friktionen mellan dessa vattenlager är proportionell i förhållande till takten som vattenhastigheten ökar med avståndet från skrovet.

Vattenlagren kallas gemensamt för gränsskikt och delas in i två olika tillstånd, laminärt eller turbulent. Ett laminärt gränsskikt innebär tunna vattenskikt som påverkar varandra endast genom molekylära bindningar som är ganska svaga, dvs. låg friktion mellan vattenlagren. Ett turbulent gränsskikt har starkare bindningar genom vattnets virvlande effekt. Friktionen blir högre då hastigheten på flödet ökar snabbare med avståndet från skrovet vilket är fallet i det turbulenta gränsskiktet. I fören på båten är det laminära gränsskiktet bara någon millimeter tjockt och växer sedan relativt sakta till ca 10mm medan det strömmar längre bak på skrovet. Därefter ändrar det karaktär och blir turbulent och då växer det snabbt i tjocklek och motståndet ännu snabbare. I aktern är gränsskiktet ofta över 10cm tjockt.

Detta innebär att om man strävar efter lågt motstånd så skall man se till att flödet över skrovet är laminärt så långt som möjligt. I praktiken är det inte möjligt att ha så lång laminär strömning över skrovet, detta beror på att skrovets linjer oftast inte är ritade primärt för detta och efter en viss sträcka längst skrovet, beroende på fart, så blir flödet ändå turbulent oavsett hur fin finish man än har. En tumregel är att första tredjedelen eller första hälften av skrovet behöver mest uppmärksamhet. Längre akterut klarar man sig med grövre finish utan att bli straffad i friktionsmotstånd då flödet ändå är turbulent här. Vill man veta mer exakt var man kan förvänta sig laminärt flöde så måste man räkna ut Reynoldstalet för de farter man är intresserad av vilket jag inte kommer gå in på här. Generellt kan man säga att man i tre knops fart kan förvänta sig laminärt flöde över de första tre metrarna på skrovet förutsatt att finishen är tillräckligt bra. I sex knops fart är denna sträcka halverad. Det kanske inte låter så mycket att sträva efter, några få meter laminär strömning hit eller dit, men faktum är att motståndet är högre även i början av det turbulenta flödet om finishen är dålig. En handmålad penslad yta har 50-100µm djupa spår vilket i sex knops fart ökar motståndet med 5-18% och detta är ju en hel del då friktionsmotståndet som lägst brukar vara en tredjedel av båtens totala motstånd!

För att nu ha en ”tillräckligt bra” finish så måste ytan vara hydrodynamisk slät. Vattenmolekylerna närmast skrovet står som bekant still i förhållande till skrovet, detta mycket tunna lager vatten, på engelska kallat ”Viscous Sublayer”, är normalt tunnare än en tiondels millimeter. Efter en rad experiment har man kunnat fastställa att effekten av en grov yta försvinner om denna är inbäddad i detta tunna vattenlager. Hur tunt detta vattenlager är beror på hastigheten. Desto fortare skrovet går genom vattnet desto tunnare blir det. Kravet på finish ökar alltså i takt med farten! Sambandet är dock enkelt, dividera 194 med farten i knop. Resultatet är den maximalt tillåtna grovheten/utsticket på skrovets yta i mikrometer (µm) räknat. Har man t.ex. en segelbåt som normalt aldrig seglar snabbare än sex knop så innebär detta att ytan inte får vara grövre än 32µm. Gör båten ibland tolv knop så får den max har en grovhet på 16µm. Detta kan sedan jämföras med våtslippapprets kornstorlek. Dock skall tilläggas att om man använder ett våtslippapper P400 med en korstorlek på ca 35µm så innebär ju inte det att ytan får 35µm djupa repor, men det ger ändå ett hum om hur fin ytan måste vara för att inte göra extra motstånd. Denna finish bör man alltså ha åtminstone fram till mitten av skrovet då detta som sagt minskar friktionen även i början av det turbulenta flödet. Efter mitten på skrovet sjunker kravet på finish gradvis till ungefär hälften längst bak i aktern.

Kölar och roder på segelbåtar har ofta konstruerats med speciella profiler för att få laminärt flöde så långt som möjligt, samtidigt skall de även skapa en lyftkraft när de träffar vattnet med en anfallsvinkel av varierande storlek och då blir kraven på finish ännu mycket högre. Även enklare turbulenta profiler gör mer motstånd och får klart sämre verkningsgrad samt tidigare separation om ytan är allt annat än perfekt. Tester har visat att redan vid 10µm utstick så sjunker maxlyftet (CLmax) med ca 25% och motståndet vid CLmax ökar med över 30%. Detta kan vara av mycket stor betydelse, speciellt för roder på en segelbåt som man ofta behöver så mycket kraft i som möjligt för att inte tappa kontrollen på sin båt, t.ex. på en hård slör. I praktiken innebär det att man genom att polera sitt roder på en segelbåt jämfört med att ha det våtslipat kan öka styrförmågan med hela 25%. På kölen är det normalt inte lika viktigt.

Nedanstående tabell visar kornstorleken på olika sandpapper:

P2500 8.4µm
P2000 10.3µm
P1500 12.6µm
P1200 15.3µm
P1000 18.3µm
P800 21.8µm
P600 25.8µm
P400 35.0µm
P320 46.2µm
P280 52.2µm
P240 58.5µm
P220 68µm
P180 82µm
P150 100µm

Alltså : Vattenslipa mycket , börja med grovt papper och sedan med allt finare papper och koncentrera framförallt jobbet till de förliga delarna av skrovet - fram till midskepps.
Är det kallt på våren - använd ljummet vatten och ha dessutom en bra "kultur" på drevet så att det inte får ett tunt slick ....Har du ett fräscht drev : polera och vaxa och lyft hellre båten mitt i säsongen eller tvätta drevet när du badar med en Scotch-brite än att använda de hemska drevfärgerna om du har tid och möjlighet. Använd en " hård " bottenfärg och glöm polerande bottenfärger om fart är av intresse... så sparar du bensin/diesel , får fina manöveregenskaper , lägre bränsleförbrukning och högre toppfart. Men det är ett ständigt lyftande , dykande och våtslipande - om man vill vara riktigt seriös...
Lycka till med vårrustningen !