Hej,

Vet någon om durkarna i 24 midi var lackade eller oljade i originalutförande?

mvh
Christian

Durkarna ute har altid originalt varit oljade på alla coronetter. dom der vet nogot om skibe vet at en durk der kan få vatten ALDRIG må lackes. Den bliver halk som bara f.... Altid kun give durken lite olja et par gångar om året, det bliver inte særskilt halkt om det får lite vatten. Lack på en durk er kun något en amatørsegler kan hitta på for att hans durk kan skinne blank. Men avslører ochså att han inte vet særskilt myckett om vet om ett skepp. Når du titter på en segelbåt der segler konkurrencer ser du altid at et dæck av teak altid er obehandlet och uten någon form for lack ochgråt som cement da det skal vara halkfast och altid give den bedste sickerhet for mandskabet når de færdes på dæcket. Alla de store kendte svenske båtvarv som t.eks Storebro, West och många andre, anvender inte lack på deres fine teakdæck av samma årsak. Kun en amatør hitter på att lackere sin båts teakdæk. Han mister dervid det meste av den friktion der er livsvigtig når man går på ett skeppsdæck der av olika årsaker er blivet fugtigt eller direkte vådt. Ett skeppsdæk er inte ett utstillnings objekt men ett mycket viktigt element i en båts sæckerhet. Dom der lackerer deres båts dæck for att det skal se ut som et spegel når andre seglare titter på deres båt, har helt misforstået något i forbindelse med sæckerheten ombord. Ombord på en båt i hamnen ock ute på søen skal sæckerheten altid priorieteres høgstav alt.
Hoppas alla nu forstår hvorfor næsten alla skibe bygget til prof bruk er leverad från varvet er med olackad teakdæck eller på någon lystfartyg med ett dæck av pine. Fargen på ett teakdæk bliver ganske snabbt grå som beton och får samtidig dervid max halkskydd. Teaktræets farg kan dog bevares med en behandling ett par gångar i sæsonen med teaksealer och en lett slibning.
Hejsan venner, hoppas ni alla får en bra sommer.
Finn 1786

Stort tack!

Precis det svar jag behövde.

mvh
Christian

Har någon provat på att använda endast en tunn impregneringsolja typ Hempels Impreg 1, den torkar inom ca 3 dagar och kan slipas ner ganska lätt utan att tära på teakskiktets tjockleken i durkens plywood? Ger en varm och lite mörkare ton än lack brukar göra.

Björn tillv nummer 092 2113

Hej, håller med Finn!

Jag själv hade lackad durk när jag köpte min 21:a och det höll på att sluta illa. Efter ett bad så ramlade jag baklänges i båten och jag var väldigt nära att slå i bakhuvudet i soffan. Efter detta skrapade jag bort lackan och oljade i stället. Det blir helt enkelt glashalt med lackad durk med blöta fötter eller när det kommer vatten på. Oljad durk är lätt att underhålla och snyggt i kontrast till allt lackat trä.

/Ulf

Jeg har nylig lagt helt ny dørk i teak i min 24 Weekender. 13 lag tokomponent lakk i kompressor utført i lakkboks gir finish som et flygel. Vakkert og selvfølgelig kjempeglatt. Prisen man må betale for en snobbete båt som aldri var produsert for noe praktisk formål. Langt finere enn original.

En Coronetbåtar var bygget af fagfolk der kendte til hvilke materialer man anvender på en båt. Det er en utrolig påstand at 95% av verdens lystfartyg inte er bygget til noget praktisk formål. Vil man have en livsfarlig lackkett durk att gå på men snygg at se på skal man inte segla men istedet køpe ett flygel att se på hemma i villaen. Båtagare der kun har en båt for att sidde i hamnen och tiitta på den uanvendelige och fine lack, tror att dom der vet något om båtar bliver imponeret. De tager fel. Kun landkrabber der inte seglar låtar sig imponere av att se på¨en lack der i praksis er oanvendelig, men från bryggen ser ut som på ett flygel. Den okyndiga låtar sig imponere av sånt, men inte den der vet något om sickerhet och rette materialevalg ombord på en båt. Coronetbåtar var faktisk någon av de fartyg der var produceret flest av till blandt taxibåtar, Tullbåtar og många andre typer professionelle kontrolfartygfartyg till havseglads i næsten alt vejr

Ialt er der genom årene er der producert mere end 2350 båtar av alla typer till proffessionelt bruk overalt i verden. Att påstå att coronetbåtarna inte var konstrueret till något praktisk formål kan kun skyldes en total mangel på viden om Coronetvarvets konstruktioner. Erfaring genom ca 30 års produktion av mere end 15.000 styk fartyg av alla typer båtar till civilt bruk och till professionelt bruk ger en bra ballast av viden som ingen vanlige fritidsseglar har mulighet att tala med om. Mvh. Finn

Coronets tid med suksess (før oljekrisen i 73) er først og fremst en designhistorie. Ole Botveds forretningside, helt siden han hyrte Richard Cole som første designer, var glassfiberbåter i et moderne design som appellerte til et velstående, moderne segment. Botveds markedsføring inkluderte å nedsenke den nye 17 Runabout i sitt private svømmebasseng fra helikopter under pressevisningen i 1971. Botved var både en visjonær og ikke minst forfengelig fyr: Boteveds skrivebord (verdi 100 000 SEK): se lenke

Mange praktiske båter og praktisk innrettet båtliv gjennom historien. Coronet er ikke et eksempel på dette. De originale langsgående bærebjelkene i massiv mahogni under dørken i min Weekender er heller ikke et eksempel på et praktisk og ikke minst kostnadseffektivt materialvalg.

http://www.lauritz.com/Item/Item.aspx?ItemId=1744526&LanguageId=2

Skriv helst om något du vet Nic. Du vet åbenbart inte særskilt myckett om fakta. Jag har selv haft min gang på varvet i Slagelse och i Mullerup mens det eksisterede. Jag kender derfor de fleste av båttyperne i detaljer och nogle av de personer du prater om. Myckett av det du skriver er inte korrekt och stammer ikke från sikker viden. Der var ju en årsag til at der blev produceret mere end 15.000 Coronetbåtar ialt på coronetvarvet.

Oanset hvad du skriver om din mening om Coronet och Ole Botved och hvad du selv tror er rigtigt, så vet alla andre inom båtbranchener att det en kendsgerning att Coronetvarvet var trendsætteren for moderne masse produktion av kvalitetsbåtar i Europa i många år.
Dit private synspunkt om Coronetvarvets materialevalg i en bundkonstruktion der år efter år kan tåle att blive udsat for ekstreme belastninger och hvad du iøvrigt mener er kvalitet i bådeverdenen, tror jag du står ensom med. Din referance til et par av många av Coronets reklamestunts som virkelig vakte opsigt i datidens tidninger, har du ju kun læst om i en artikel från något der er refereret her på Coronetklubbens sida med Coronetvarvets historie. Vær glad for att du selv er ager av en 40 år gammel velseglande Coronet.
Din något okorrekte opfattelse af Ole Botved som en forfængelig person er en helt fel uppfatning av Botved och desværre skrivit av någon der aldrig har mødt personen Ole Botved selv. Ole botved deltog faktisk genom årene offentligt med många olika reklameideer for Coronetbåtarna som du åbenbart intet kender til. For eks. deltog han sammen med en svensk ven i en del år i många hastighedskonkurrencer for mindre motorbåtar med en 21 DC i Danmark och Sverige.
I många år var Ole Botved ager av rekordtiden for "Sjælland rundt". Denne rekord blev seglat i en Coronet 21 DC . Många andre forsøgte forgæves i årene efter att slå denne rekord.

Det fremgår ju tydeligt av det du skriver att du inte er båtkonstruktør och heller inte vet særskilt myckett om emnet bottenkonstruktion så om jag forklarer hvorfor Coronet f.eks anvendte kostbart mahogny til att gjute inn i de konstruktionsmæssigt myckett vigtige langsgående bjælker istedet for att inngjute pap eller mjukt furu, tror jag inte du forstår betydningen av. Dette var något der blev beregnet av dygtige båtingeniører och gav Coronetskrovene en ekstrem stiv, stabil och enorm stærk bundkonstruktion som var en av årsagerne at Coronetbåtarna var, och stadigvæk er, fantastiske stabile och sikre båtar att segla med i hård sø och dårligt vejr. Fråga selv, om du kender någon der seglar ut med deres Coronet i dårligt vejr når många andre seglare ikke tør gå ud, men bliver i hamnen och sidder og glæder sig over den fine blanke lack på durken. Ha'' en bra sommer Nic. Mvh Finn.

Visst är en snyggt lackad teakdurk vacker att se på och det är ju en smaksak,fritt val för varje båtägare.Man får nog se detta från 2 sidor,köper du teakfanerad plywood nuförtiden är det inte mycket faner att slita på.0,5 mm max.Då har man bara ett val och det är lack att slita på istället för faneren.Lägger man massiv teak då finns det att slita på om man inte envisas med att högtryckstvätta sitt däck som sliter oerhört mycket.Att just teak används till däck har inte med utseende att göra utan är väl att det inte är halkigt(ooljat)och obehandlat står sej hur länge som helst.Det kan se tråkigt ut när det blir grått men torkar bara på ytan och ruttnar aldrig.Reste med Qeen Elisabeth 2 över atlanten 15 år sedan och där fanns det teakdäck.Tjocka brädor 2x8 tum eller så på hela skeppet.

Håkan

Kun om man er lite for snål køper man teakfine'r med kun 0,5 mm slidlag på ytan til att anvendes på durken. Jag kender ingen båtproducenter der kun anvender 0,5 mm teak til ytan på den finer de anvender till durken på deres båtar. Denne tynde dimension på 0,5 mm ytfiner anvendes kun av de professionelle båtfolk til apteringdelar der inte udsættes direkte for slit och stort behov for jævnlig afslipning. Något som många fritidsseglare inte er klar over. Till durken på et fritidsfartyg anvender man altid teakfine'r med med minimum 1,5 mm - 2,5 mm teak på ytan.
Fine'r med denne dimension ytfine'r och många andre dimensioner i båtfiner til fritidsfartyg, produceres bl. a. hos firmaet BOWA i Stubbekøbing i Danmark. Teaktræ har i många, många år varit anvendt til durken på alla typer fartyg fordi det er den træsort av alla der er mindst halkigt. Med rette oljebehandling holder teaktræ i skibets tid och bliver aldrig halkigt. Ochså Queen Elisabeth fik oljebehandlet alla sine dæk når det lå på varv i forbindelse med klassesyn. Det har jag konstateret med egne øgon. Jag var for en hel del år sen inspektør på et stort klassesyn på et annat skib der lå på samma varv ( Harland & wolff ) i Irland som Queen Elisabeth. Der var jag ombord på dette imponerende skib i nogle timer tillsammen med en god ven der var ingeniør på varvet. Håkon du har myckett ret i det du skriver om teak men teak torker altså ligevel som annat træ. Skilnaden er bara att teak inneholder en mængde kisel der bevarer træet så det er bestandigt mod råd og inte bliver halkigt på ytan. Lite teakolja efter en let slibning en gång eller två om året bevarer en smuk yta på teak'en. Ytan bliver inte halkig om man inte overdriver med oljan. Mvh Finn 1786.

Hej Finn

Är igång med att se över samtliga trädetaljer på min 21a från 67. Vissa är fortfarande bra och behöver bara mattas ner, andra behöver dock renslipas och börja från nytt.

Det är ju en blandning av teak och mahogny och min fråga är om man utförde någon slags betsning eller dylikt innan lackning eller om jag bara skall lacka rakt upp och ner. Jag är lite rädd för att det kommer bli nyansskillnader där jag har varit tvungen att gå ner till trärent mot där jag lackar på gammal/gulnad lack.

Har du några råd så är jag tacksam.